Projekt tjänstedesign

Bakgrund

Samordningsförbunden är en plattform för att gemensamt arbeta med individens resa från offentligt beroende av försörjning till egen försörjning med individens perspektiv och behov som utgångspunkt. Tjänstedesign kan bidra med utveckling och förnyelse av den plattformen.

Tjänstedesign innebär att planera och organisera både människor, infrastruktur, kommunikation och andra komponenter kring en tjänst för att förbättra dess avseende. Syftet är att förhöja kundens upplevelse av tjänsten. Genom att utforma en tjänst efter kundens behov blir den användarvänlig, konkurrenskraftig och relevant utifrån kundens perspektiv.

Tjänstedesignens inverkan på en tjänst kan innebära att en befintlig tjänst förändras, en ny tjänst skapas eller att tjänsteleverantören av tjänsten omorganiseras. Grundstommen i denna process är att förstå kundens beteende och behov, och utifrån kundförståelsen skapa tjänster som efterfrågas av kunden.

Syfte

Idén är att Experiolab inom Region Värmland får ett uppdrag att stödja samordningsförbunden i Värmland med kunskap och utveckling inom tjänstedesign.

Förstå möjligheterna för medborgarna med bättre tjänstelogik av offentliga tjänster.

Öka kunskap om hur samhällets tjänster kan förbättra sin inbördes interaktion.

Målgrupp

Samordningsförbunden i Värmland (alternativt de förbund som kan medverka) Förbundets styrelse, styrgrupper, chefer, medarbetare i samverkan och i förlängningen – de medborgare som behöver samordnat stöd från två eller flera myndigheter eller vårdgivare.

Värmland

I Värmland har vi förmånen att ha ett designlab (Region Värmland). Utöver det finns Centrum för tjänstelogik vid Karlstad Universitet. En stor kunskap har samlats i Värmland.

Bakgrund

Vårt fragmenterade välfärdssamhälle står inför stora utmaningar. Gårdagens lösningar räcker inte för att lösa dagens mer komplexa problem. För att vi ska klara de utmaningar vi står inför krävs nya och innovativa lösningar som skapar ett större värde för våra invånare per investerad krona. En djup förståelse av invånarens perspektiv och behov blir därför helt nödvändigt. Vi måste också förstå om och i så fall hur samhällets olika funktioner bildar en helhet. Det finns idag olika metoder, principer och arbetssätt som gör det möjligt att skapa sig en förståelse för detta. Samma metoder och principer används för att aktörer runt en företeelse tillsammans ska kunna hitta gemensamma lösningar. Metoderna går ofta under rubriker som användardriven innovation, kund- och medarbetardriven verksamhetsutveckling eller tjänstedesign.

Behovet av att förstå medborgare och invånare är stort. I bästa fall har samhällsaktörer kunskap om vad medborgare gör i sina olika processer. Kunskapen om varför man gör som man gör brister dock ofta.

Designmetodik innehåller en mängd metoder för att på djupet förstå varför-frågan. En förståelse för varför människor gör som de gör leder till att det blir lättare att hitta förnyelseområden som skapar ett upplevt värde för den som berörs. Ofta brister också förståelsen i hur olika processer samspelar med varandra både inom och mellan olika organisationer. En av fördelarna med metodiken är att den på ett kreativt och konstruktivt sätt kan koppla olika intressenter till ett gemensamt förnyelsearbete.

I designmetodiken ingår också att lösningsförslag testas med hjälp av enkla så kallade prototyper som sedan förbättras och testas igen. Det leder till att feltänk och förbättringsmöjligheter lyfts fram innan en ny lösning eller tjänst förverkligats. Detta oavsett om det handlar om en fysisk sak, miljö, kommunikations­material, tjänst, process eller ett system. Det handlar helt enkelt om att bli bra på att göra fel fort och billigt och lyckas snabbare. En annan central komponent är att alla steg i en förnyelseprocess tas gemensamt av de olika intressenterna. De som berörs i organisationen och den som förnyelsen tar sikte på medskapar de olika stegen i processen. Man jobbar tillsammans för att de olika perspektiven och den kreativa kraften ska användas fullt ut. Samtidigt skapas en gemensam förståelse för både problemet och för varför en föreslagen lösning skulle kunna svara mot ett visst problem. Processen skapar medspelare och ambassadörer i samspelande organisationer istället för motspelare.